söndag 2 oktober 2011

Airlie Beach och The Whitsunday Islands

Efter den fantastiska dykningen pa bariarrevet begav vi oss vidare. Resan forstatte soderut mot den lilla byn Airlie Beach, och efter cirka 15 timmar i bussen var vi framme. Airlie Beach bestar av tva saker: fest och utflykter till the Whitsunday Islands. Gatorna, eller ska jag kanske saga gatan, varvas av varannan resebyra och varannan bar. Forsta kvallen var vi tvungna att prova pa utelivet i detta lilla samhalle. Tillsammans med nagra engelska grabbar fran sovsalen gav vi oss ut. Tyvarr var nattlivet langt ifran vad de hade att erbjuda i Cairns, sa kvallen blev blot, men en aning ljummen.



Med en dags vila emellan gav vi oss ut pa en dagstur till the Whitsundays. Forst besoktes on Daydream Island. En liten o bestaende av en hotellanlaggning, ett par strander och ett konstgjort korallrev. Efter att har fatt se nagra stingrockor bli matade och Andreas varit och kant lite pa sjojungfruarna gav vi oss vidare mot den beromda stranden, Whitehaven Beach. Enligt broschyren rankad som en av de tio basta stranderna i varlden. Efter allt vi hort om playan var forvantningarna pa topp. Val pa plats var vi alla eniga om att det helt enkelt bara var en strand. Valdigt fin och lang, men inte mycket mer. Vi begav oss sedan hemat pa en trevlig tur forbi resten av oarna. Val i hamn fick vi springa till bussen for att ta oss till nasta stopp pa resan, Rainbow Beach och Fraser Island.





Daydream Island




Andreas och en sjojungfru


"En av de tio finaste stranderna i varlden"

1 kommentar:

  1. Det var for ovrigt en trio ganska harda men annars trevliga sjojungfrur som jag fick fatt pa, synd att jag bara hann kosa med en av dem.

    Tillaggas bor ocksa att jag och Julius stotte pa en enorm odla/varan/drak-grej som lag och gottade sig i solen pa White Haven Beach. Dar gick jag och strosade i godan ro och holl ratt som det var pa att trampa pa denna mardrom. Tur att mina overmanskliga reflexer fick mig att skutta undan i sista stund, annars hade jag kunnat ligga i en odlemage vid det har laget. Kara mor och far kan dock kanna sig lugna, jag lever an!

    SvaraRadera